Ny hobby - rensa ogräs

Är det inte fascinerande hur man kan utvecklas åt ett håll man inte trodde var möjligt, bli någon man lovat att aldrig bli, göra saker man tidigare avskytt?! Rensa ogräs, ja trädgårdsarbete öht, är en sån sak för mig. När jag bodde hemma var alla typer av trädgårdsarbete bland det värsta jag visste! Möjligen kunde klippa gräset vara kul - ändå tills gräspollenallergin slog till...

Men nu, när jag har mitt eget hus (okej, mitt o sambons) så blir denna sysselsättning plötsligt intressant, den har liksom ett syfte. Om jag river upp dessa fulingar så innebär det att helheten blir bättre, något jag givetvis eftersträvar. Jag t.o.m. njuter av att ta ett redigt tag om ogräset, hacka av rötterna och slita upp det med rot och allt! Att sen solen skiner på en medan man utför denna syssla gör ju inte saken sämre.

Jag har dessutom utarbetat en liten strategi i mitt ogräsrensande! Just nu fokuserar jag på brännässlorna - de är stora, otäcka och sprids fortare än kvickt. Näst på tur står maskrosorna - inte fullt lika otäcka, men deras snabba spridning gör att man hela tiden måste ligga steget före. Smultronen och vildgräset låter jag stå kvar till sist eftersom de trots allt är ganska dekorativa. Så länge vi inte har något annat att plantera där ogräset växer så kan ju lika gärna det fina ogräset få vara kvar! Jag fokuserar alltså på en sort i taget, som små delmål. Det gör att jag mentalt kan pricka av rensandet bit för bit, vilket funkar för mig. Lycka är en brännässla...

Växtvärk...

Det är inte storleken som är problem, eller läget. Inte ens ytan är det något egentligt fel på. Ändå vill jag flytta... Tänk att ha sitt eget hus med sin egen trädgård att påta runt i eller bara lapa sol. Ett garage där allt och lite till som just nu inte har en naturlig plats kunde placeras. Ett ordentligt gästrum för mina underbara föräldrar som hälsar på allt som oftast, och alla vänner som inte bor inom gångavstånd. Helt enkelt ett eget hem. Det behöver inte innebära den nyaste inredningen i kök och badrum, eller de flådigaste möblerna. Sånt får ju komma efterhand man bott in sig och pengarna räcker. Jag hade varit glad och nöjd med bara ett eget hus!

Dessvärre verkar det inte vara så enkelt. Vi har tittat på än det ena, än det andra objektet och ännu har inget fallit oss riktigt i smaken. Vi är kanske kräsna, men ska man inte vara det i sitt livs kanske största affär?? Nog för att vi gärna vill ha lite renovering, något att bita i, men det behöver ju inte vara så illa att man måste slita ner större delen av huset! Sen vill jag gärna ha rätt magkänsla också, känns det inte bra på visningen så tvivlar jag på att det någonsin gör det. Well, en vacker dag dyker det säkert upp, DET objektet som har vårt namn skrivet på sig. Längtar redan... :)

Hehe, så här känns det ibland när man zappar runt en vardagskväll. Tänk när vi får vårt eget projekt att genomföra!!

Skinande rent!

Det är intressant hur man helt plötsligt kan inspireras att göra något som egentligen är riktigt tråkigt. Som ikväll, när jag kl 21.00 fick för mig att göra rent klinkergolvet + fogarna i badrummet! Det som drev mig var att E bokat tid med en mäklare för en fri värdering av lägenheten på fredag och jag vill att den ska se så bra ut som möjligt då. Anledningen till detta, i sin tur, är att vi hittat ett hus som ser ut precis som vi vill och kostar precis det vi vill! Ja, ni ser. Allt har en anledning, piska eller morot. Därmed inte sagt att vi kommer flytta eller ens buda på detta hus, men vi föll så pladask att jag tror vi åtminstone måste se det för att få ut det ur våra huvuden! Fast visst är jag sugen, sitter t.o.m. och klurar på hur jag i så fall skulle kunna ta mig till jobbet, stan med mera för en mindre penning. En scooter är ett hett alternativ i så fall (bil blir alldeles för dyrt). Nåja, nu får jag sluta drömma. Är ju fatalist, så jag får förlita mig på att ödet löser allt detta åt mig. :)

Förresten, kan varmt rekommendera TileGuard's Kakel & FogRent - jäklar vad effektiv! Min nya favvis, hihi.

Drömhus

Ända sen jag upptäckte dem har radhusen/lägenheterna i Ramlösa, kallade Ramlösagården, varit mina favoriter! Så himla snygga på utsidan, och minst lika coola invändigt. Stora glaspartier, mycket vitt, schysst planlösning, lagom stor tomt, nära till naturen, ja jag kan hålla på länge. ;) Är väl bara prislappen som kan få mig att backa, tyvärr. Men sen, när jag fått ett jobb, då jäklar! :) Det suger i inredningsnerven...

BILDER: Peab.